OBS-redaktionen vid Sveriges Radio går vidare i sin debattserie ”Framtidens bibliotek” och nu senast (29/9) var det min tur. I mitt inlägg säger jag bl a:

För mig är folkbiblioteken är ett frihets- och demokratiprojekt som syftar till att frigöra mänsklig tanke och kraft genom att erbjuda fri tillgång till litteratur, kunskap och information i den form som efterfrågas. Det är den enskildes behov, uttalade och outtalade, och de behov som finns i det samhälle i vilket folkbiblioteket verkar som ska styra innehåll och utbud, inte statiska uppfattningar om hur ett bibliotek ska se ut eller inte se ut., innehålla eller inte innehålla. Har man det för ögonen förstår man att uttrycken och utformningen av folkbiblioteket blir skiftande och tar sig olika uttryck. Vi människor är som bekant olika och då måste också biblioteken orka, vilja och förmå vara olika.

Tyngdpunkterna varierar mellan olika folkbibliotek. En del satsar på caféer för att nå ut, andra tar in tv-spel i samlingarna, de flesta gallrar ut gamla och inaktuella böcker – kanske för att ge plats åt muntlig berättartradition och andra konstformer. Ny teknik och nya metoder kommer och går. Det är inget att skrämmas av om det sker med utgångspunkt i människans behov, önskningar, vetgirighet och nyfikenhet. Då gör folkbiblioteken det de ska göra.

Jag resonerar också kring tre områden som de som tycker att folkbiblioteken har spelat ut sin roll kan fundera kring:

1.Den digitala klyftan mellan personer med olika utbildningsnivå, mellan olika delar av landet och mellan generationer.

2. Folkbibliotekens roll som arenor för demokrati och yttrandefrihet.

3. Klyftorna och den ojämlika tillgången till bibliotek biblioteksbesök och läsning mellan olika befolkningsgrupper.